Kolla in min boktube för Alva kultur, Region Västerbotten

Det finns två olika lag för oss slukare av matlagningsprogram. Jag kallar dom team Tareq och team Vivian. Medlemmar av team Tareq följer program såsom “Tareq Taylors matresa” på SVT. Där ser man kulinariska filosofen Tareq med avväpnande skånska och ett vänligt pappafejs lätt och luftigt strosa i Jerusalems marknader, beta av sitt faderskomplex, glufsa i sig det palestinska köket och bekymrat blicka upp mot olagliga bosättningar i Västbanken. 

Läs
“Hur långa får dina matvideor vara?”
(Obs låst artikel)


26 mars 2021

En ekonomisk pest har dragit över kultursektorn. De dystra siffrorna gick jag igenom för två veckor sedan i förra krönikan. Rapporter visade: små kulturaktörer har det värst. Jag kunde inte låta bli att inleda en telefonkedja. Först ringer jag Andréas Brännström, en ung konstnär och f.d. Umeåbo, numera planterad i en stuga utanför Luleå.
– Igår hade jag 4 möten med 3 olika arbetsgivare.  Hade det varit fysiska träffar istället för digitala möten så hade det aldrig gått, berättar Andréas.



Läs
“En telefonkedja genom ett Västerbotten på knäna”
(Obs låst artikel)


15 mars 2021

(…) Min Singer är en livskamrat delvis pga blodsband men också en tioårig jakt efter rätt trådspännarvred när den ursprungliga fallit av under en flytt. Jag kommer aldrig glömma när butiksbiträdet i symaskinsbutiken i Umeå med en triumfatorisk uppsyn plockade fram just ett sånt vred ur en liten låda vid kassan. Vilken magiker, tänkte jag då. Och Elnan ja, hon är också för evigt bunden till mig, detta genom en uppvaktning värdig en egen Höga visan i ett gammaltestamentligt verk.

Läs
“En Singer, en Elna och en ensam soldat”
(Obs låst artikel)

Utdrag ur SvD:S
“Norrland spöar nollåttorna”
av Annina Rabe

Hur ofta läser man en essä i en litterär tidskrift som börjar så här: ”Av alla hinkbajsande skogspoeter som råmat nödrim över den litterära stäppen i Norrland torde väl kraftkarlen Sixten Landby, buffeln från Hissjö, tillsammans med sin lillebror Curt vara de mest romantiserade av fria vildar”. Anahita Ghazinezam tecknar ett oförglömligt porträtt av två gammpojkar som aldrig tvättade sig och spred sina pornografiska alster i både text och bild över bygderna. Just när man tror att det hela ska förbli ett charmigt och mustigt porträtt av två original glider Ghazinezam över i polemik med den omhuldade myten och blir skarpt kritisk. Det är snyggt och det är oväntat och det är väldigt rolig läsning.

För tjugo år sedan utbildade jag mig till reklamradioproducent och har sedan dess haft de flesta jobb som går att ha inom kulturbranschen. Idag är jag verksam främst som kulturkritiker och rotar runt i den underbara världen av hårdslöjd och mjukslöjd, både som aktiv slöjdare och litteraturhamstrare.

Min mycket smala specialisering inom hantverk är intarsia, en bortglömd och fullkomligt onödig konstart i att mönstersätta fanér på träpanel.

Med förhoppning om en mojnad pandemi kommer jag att erbjuda intarsiakurser med start våren 2022.